Då och då utsätts jag för reklam på radion … RIX FM är ett exempel på det. Något jag då stör mig på är den förnuftiga rösten. Det är oftast en ”käck” kvinna men ibland även en valiumdopad man med en extremt djup basröst. Reklamen går ut på att framställa någon okänd person som onormalt disträ, totalt ovetande, naiv eller rentav lite dum.

MEN … det är då den förnuftiga rösten bryter in mot slutet av det kommersiella budskapet och förklarar för lyssnaren hur saker och ting egentligen ligger till. Som om vi inte förstod det … som om ingen fattar det självklara … som om lyssnarnas hjärnor inte har ”tillräcklig kapacitet” … som om någon, mot förmodan, missat det absolut uppenbara…

Marknadskrafterna vill givetvis att vi identifierar oss med den förnuftiga rösten och köper produkten, tjänsten eller vad-det-nu-är som beskrivs som ett förnuftigt agerande.

Den där präktiga och förnuftiga personen stöter man ibland också på i det verkliga livet. Häromdagen stod jag framför några olika sorters bananer i mataffären och när jag bröt av några KRAV-bananer och stoppade i korgen så kom det fram en kvinna och sa, med en nivå på rösten så att ingen i närheten skulle missa att höra det;  – BRA ATT DU VALDE KRAV-BANANERNA. Hon sa bara det. (”Det är inte alltid vad du säger som betyder något, utan hur du säger det”). Sedan gick hon bort mot kassorna för att betala sina varor. Jag fick plötsligt en stark lust att lägga tillbaka KRAV-bananerna och välja de billiga istället …